Läsvärt

– – –

Forskning: Samband mellan språkförmåga och finmotorik

Är det möjligt att förbättra sin språkförmåga genom att använda verktyg och kan förmågan att hantera verktyg finslipas genom språkövningar? Enligt forskning från Karolinska Institutet stämmer det. Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, i samarbete med Lyon Neuroscience Research Center, Inserm, och Lyons universitet i Frankrike, har för första gången kunnat beskriva det här sambandet genom beteendemätningar och hjärnavbildning med MR-kamera. Läs mer här.

– – –

Disputation: Emma Gyllerfelt

Emma Gyllerfelt disputerade 2023 med avhandlingen: Slöjdundervisning med nyanlända elever – om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrum. Vill du läsa avhandlingen hittar du den här.

Vil du läsa intervju med Emma om hennes forskning kan du göra det här.

– – –

Söderbergh i Ämnesläraren: Hög tid att utbilda händerna på kommande generation

Läs Eva Söderbergs krönika i Ämnesläraren om huruvida slöjdkunskaper blir en klassfråga i framtiden. Hur tänker du om det?

– – –

Slöjdlärarnas Konferens 2023

Tidningen Ämnesläraren 01-2024 har skrivit en mycket trevlig artikel om konferensen 2023. Väl värt att läsa, inte bara artikeln, men hela tidningen faktiskt. Sveriges Lärare får godkänt i kvalité, men såklart önskar vi oss också kvantitet i tiden framöver.

– – –

Hur är det med läromedel i din sal?

2023-11-08

Idag den 8 november är det läromedlets dag och då passar det kanske att ställa frågan: Hur är det med läromedel i mina ämnen på min arbetsplats?  Får jag själv vara med och köpa in läromedel som passar till min undervisning, köper skolan in läromedel som jag får använda eller måste jag använda min planerings- och förtroendetid för att skapa läromedel så jag kan bedriva undervisning i mina klasser? 

I Sverige finns det inget krav att det i undervisningen i svensk grundskola ska finnas läromedel. I Sverige blev läromedel förhandsgranskade av Läromedelsnämnden fram till 1974 varpå Statens institut för läromedelsinformation fortsatte arbetet fram till 1992. Sedan dess har det varit öppen marknad för de som är intresserade. Det behöver inte betyda att produkten är sämre än innan den offentliga granskningen, men det är upp till förlag och utgivare som publicerar läromedel att säkerställa utgivningens kvalitet och relevans mot gällande kursplan.

Idag är det upp till rektor och skolans vilja till ekonomi att bestämma hur mycket pengar som läggs på läromedel av samma budget som ska läggas på lokalhyra, lön, skolmat, städning, assistenter, utflykter, lärarfortbildning med mera. Sen kommer frågan vilka läromedel du ska välja och varför ska du välja dessa? Vem fick med sig en granskning eller analys av läromedel för slöjd på sin slöjdlärarutbildning?

Det finns ljus i tunneln. Regeringen har fattat beslut att kvaliteten och likvärdigheten ska stärkas. Läromedel av hög kvalitet som är framtagna i enlighet med läroplanerna gynnar både undervisningens kvalitet och minskar lärarnas arbetsbörda. Regeringen har redan satt av 685 miljoner kronor i budgeten för 2023 och 555 miljoner årligen i åren framöver för att bland annat öka tillgången till läromedel av hög kvalitet. Alltså ett gott argument för att du ska få köpa in läromedel i din slöjdundervisning om du inte redan har det. Tyvärr fungerar denna satsning på så sätt att skolan måste lägga minst lika mycket själv för att komma åt bidragen, vilket kanske inte leder någonstans för en kommun eller skola med redan ansträngd budget. 

Regeringen inför nu ett nytt examensmål om läromedel i grund-, yrkes-, och ämneslärarutbildningarna. Syftet är att säkerställa att studenterna på ett bättre sätt än i dag förbereds för att i sin yrkesverksamhet välja och använda läroböcker samt andra läromedel och lärverktyg. Examensmålet börjar gälla den 1 juli 2024.

Skriv gärna under på Läromedelsförfattarnas upprop för att alla ska ha rätt till läromedel. Det gäller inte bara slöjden men också alla andra ämnen. https://www.laromedelsforfattarna.se/ratten-till-laromedel/

Några länkar för dig som vill läsa mer. 

https://www.vilarare.se/nyheter/laromedel/kornhall-darfor-kravs-en-granskande-namnd-av-laromedel/

https://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/10/nytt-examensmal-om-laromedel-i-lararutbildningarna/

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/11/regeringen-satsar-pa-hojda-kunskapsresultat-och-okad-trygghet-och-studiero-i-skolan/

– – –

Slöjdlärarna svarar på Varför har vi slöjd i skolan?: När DN på ledarplats den 24 okt 2023 skriver(Susanne Nyström): “Elever slösar bort viktig skoltid på bild, slöjd och musik.”

23-09-26

Såhär tänker föreningen:

Varför har vi slöjd i skolan? 

Med jämna mellanrum ifrågasättas slöjden och de andra praktisk-estetiska ämnens existensberättigande i den svenska grundskolan. Vem behöver lära sig hyvla, måla tavlor eller virka en mormorsruta? 

Nu senast tycker DNs ledarskribent att man behöver se över Skolverkets  fördelning av undervisningstimmar på olika ämnen i förbindelse med att det är beslutat att elevens val ska tas bort från höstterminen 2024. Nyström påstår att ”Elever slösar bort viktig skoltid på bild, slöjd och musik.” Hon tycker att det bör vara en översyn över fördelningen av timmar i skolan och hänvisar till stoffträngsel (för mycket innehåll som ska undervisas), men har inte fått med sig att orsaken till att elevens val tas bort och timmarna fördelas på olika ämnen som SO- och NO-ämnen är just ett resultat av en sådan översyn och att några av timmarna också går tillbaka till praktisk-estetiska ämnen som musik och hemkunskap.

Vi har inte slöjd på timplanen för att alla barnen ska bli slöjdare, snickare, plåtslagare etc, på samma sätt som att vi inte har matematik för att alla ska bli matematiker eller har historia för att alla ska bli historiker. Om det hade varit syftet hade nog skolan sett helt annorlunda ut. Många ser på slöjdämnet som ett ställe där vi slipar smörknivar och syr slöjdpåsar eftersom vi kommer ihåg alstren vi gjorde på lektionerna med minnen djupt förankrade i den fysiska framställningsprocessen. För de som tar sig tid att läsa kursplanen i slöjd står det faktiskt inget om smörknivar, hyvling, mormorsruta eller broderi i ämnets kursplan. Däremot står det inledningsvis: 

”Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av verktyg är ett sätt för männi­skan att tänka och uttrycka sig.” Slöjdande är en form av skapande som inne­bär att söka konkreta lösningar inom hantverkstradition och design. Slöjd inne­bär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativiteten och handlingsberedskapen samt stärker tilltron till den egna förmågan att hantera olika praktiska problem i vardagen. “Detta är betydelsefullt för in­di­videns och samhällets utveckling och för att främja hållbar utveckling.”

I slöjd tränar vi förmågor. Vi tränar att ta itu med en uppgift eller en problemställning, komma på lösningar, prova på och ompröva olika tillvägagångssätt, kommunicera med fackspråk, reflektera över sin egen arbetsprocess och hur denna har påverkat resultatet. Slöjden är ett av få ämnen där eleverna tränar på att ta sig genom en hel process. Detta fungerar väl för barn i åldern 7-16 eftersom framställningsprocessen är så konkret, och barn i de lägre åldrarna har svårt med abstraktion. På slöjdlektionerna har eleverna lätt för att iaktta när något inte fungerar. De kan se, känna, höra och ibland även lukta när något inte är som det ska. De kan även prova sig fram genom att lägga saker på eller bredvid varandra, skruva loss eller sprätta en söm för att hitta en annan lösning. Det ger eleverna en konkret möjlighet att utveckla sin observationsförmåga och egna lösningar på vägen mot målet. På många sätt är processen lik den när man ska ta fram en statsbudget, forska fram nya mediciner eller konstruera en solcellsanläggning. Utifrån kunskap om ämnet, tidigare erfarenheter och en tydlig problemställning skapar man en väg framåt mot lösningen på den specifika uppgiften. På vägen stöter man på utmaningar som det måste tas hänsyn till, vare sig politisk ideologi eller hur man bearbetar och kombinerar nya och gamla material, värderar och överväger resultaten för att hitta nya hållbara lösningar. I slöjden tränar vi just denna process på ett synligt och konkret sätt. Om vi ersätter alla slöjdord med specifik terminologi inom politik, medicin, ingenjörskonst, sport, journalistik eller kan processen anpassas till vilket projekt du än ska genomföra.

Vi lär oss inte bara att slöjda, vi lär oss också genom att slöjda. Matematik, historia, slöjd eller bild är inte målet, men en del av vägen dit. Därför behövs alla ämnen, de så kallade teoretiska och de praktisk-estetiska i den svenska skolan. Vi har behov av hela människor i det här landet och det är därför grundskolans timplan ser ut som den gör. 

Slöjdlärarna 

– – –

Det är många som har reagerat på Nyströms ledare.

Professor Anette Göthlund, Konstfack reagerar.

Christoffer Hörnhagen, Slöjdlärarstudent reagerar.

Marlene Johansson, Professor reagerar. Artikeln är äldre, men blev postat som en reaktion till DNs ledare.

Carolina DiMaria, Musiklärare reagerar.

Åsa Linderborg, Journalist reagerar

Olof Ehrenkrona, Författare reagerar.

Gustav Fridolin, Lärare och fd minister reagerar.

Bella Rune, Konstnär reagerar.

Jan Sandgren, ledarskribent reagerar

Lars Strannegård, Rektor Handelshögskolan reagerar

– – –

Nyheter: Regeringen satsar 873 miljoner på fortbildning för bredare och djupare lärarkompetens. Få betalt för att studera!

23-05-07

Regeringen tar nu ett helhetsgrepp om fortbildningen för förskollärare och lärare och introducerar det nya fortbildningsbidraget som ska ge fler chansen till en bredare och djupare lärarkompetens.

Det nya fortbildningsbidraget ersätter de fem olika statsbidrag som finns i dag för fortbildning. Fortbildningsbidraget har en höjd bidragsnivå för de flesta kurserna och innebär en möjlighet för huvudmannen att, i samråd med läraren eller förskolläraren, välja vilket av två format som passar bäst utifrån de lokala behoven.

  • Ett lönebaserat bidrag som förutsätter att läraren eller förskolläraren får gå ner i tjänst medan de studerar.
  • Ett studiebaserat bidrag som utgår från antal högskolepoäng läraren eller förskolläraren ska läsa. Ersättningen ligger på 1 500 kronor per högskolepoäng för fortbildning i ämnet svenska som andraspråk och 1 000 kronor per högskolepoäng för övriga studier. För det här bidraget är det inte obligatoriskt att läraren eller förskolläraren har gått ner i arbetstid.

Läs mer på regeringen.se

Slöjdlärarna svarar: Mer tid till slöjden!

23-03-29

Sveriges lärare “kontaktade” Slöjdlärarna för kommentar till regeringens förslag på ny timplan. 177 timmar tas bort från elevens val och ges till andra ämnen. Många av timmarna kom ursprungligen från slöjdämnet, men ingen tid kom tillbaka. Såhär kommenterade Slöjdlärarna. Dela och diskutera texten gärna med kollegor och politiker ni känner.

Debatt: Eleverna blir smartare när de arbetar med händerna

23-02-18

Handens område i hjärnan är inte statiskt utan förändras ständigt beroende på hur aktiv handen är. Aktiva händer expanderar i hjärnan och engagerar allt fler nervcelIer: att aktivera händerna är att aktivera hjärnan, skriver Göran Lundborg, professor i handkirurgi.

Läs hela artikeln i Ämnesläraren.

Nyheter: Regeringen: ta bort 177 timmar elevens val och ge till…

23-02-08 / uppdaterad 23-10-05

Regeringen vill ge en “Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan” genom att ta bort 177 timmar elevens val och ge dessa timmar till musik(10), bild(10) HKK(12), No(50), So(95). Idag har Slöjd 330timmar på timplanen. Innan LPO94 och införandet av elevens val hade slöjd 550 “undervisningstimmar” (tillsvarande 365 timmar (Lgr 69). ca 35 timmar togs bort från slöjden för att skapa elevens val. Nu är elevens val på väg bort. Slöjden ger, men får inget tillbaka.

Läs mer på regeringen.se

Länk till Lgr 69 Timplaner på s. 109. Timplan Lgr 22 pr. februari 2023.

Nyheter: Regeringen vill satsa 685 Millioner kronor på läromedel.

23-01-19

Kvaliteten och likvärdigheten ska stärkas: Läromedel av hög kvalitet som är framtagna i enlighet med läroplanerna gynnar både undervisningens kvalitet och minskar lärarnas arbetsbörda. Regeringen föreslår därför att 685 miljoner kronor avsätts i budgeten 2023 för att bland annat öka tillgången till läromedel av hög kvalitet. Från och med 2024 beräknas 555 miljoner kronor årligen. Ett gott argument för att netto du ska läromedel i din slöjdundervisning om du inte har det redan.

Läs mer på regeringen.se

Bokrecension: Slow fashion, din guide till smart och hållbart mode. Jennie Johansson & Johanna Nilsson, 2016

Egentligen behövs det bara tre meningar för att sammanfatta hela boken och det är texten som boken inleds med: ”Slow fashion är när kvalitet går före kvantitet, när vi prioriterar färre och finare plagg med hållbar produktion och minimal negativ miljöpåverkan. Slow fashion är en inställning till mode där eftertanke och medvetenhet står i fokus.”

Boken sammanfattar på ett lättsamt sätt tung information om modeindustrins påverkan på vår miljö. Författarna vill väcka tankar om varför, hur och vilka saker vi köper och få oss att vara mer aktiva i våra val. Den behandlar främst kläder och skor. Fakta om material och miljömärkningar varvas med personliga anekdoter. Du blir berörd och den väcker till mer medvetenhet. I de sista delen tas även upp hur man kan vårda och rädda sina favorit kläder.

Pernilla Westesson, slöjd- och mattelärare i Malmö

Forskning: Skrivande leder till lärande. Skolforskningsinstitutet, 2023

Resultaten pekar mot att skrivuppgiftens utformning har betydelse för vilken typ av lärande som uppnås. Skrivuppgifter som syftar till analys och tolkning samt skrivuppgifter som uppmuntrar till metakognitiv reflektion, leder i något högre grad till att elever lär sig ett ämnesinnehåll än skrivuppgifter som i mindre grad innehåller sådana moment.

– Analyserande och tolkande skrivuppgifter innebär att eleven analyserar och tolkar ett särskilt ämnesinnehåll för att förstå det bättre. Det kan vara att förklara hur och varför en viss process fungerar, till exempel fotosyntesen(eller slöjdprocessen, red.). Skrivuppgifter som uppmuntrar till metakognitiv reflektion innebär till exempel att eleven reflekterar över sin egen lärprocess eller tänker på flera perspektiv kring ett ämnesinnehåll. Läs mer här.