Nyheter: Regeringen satsar 873 miljoner på fortbildning för bredare och djupare lärarkompetens. Få betalt för att studera!
23-05-07
Regeringen tar nu ett helhetsgrepp om fortbildningen för förskollärare och lärare och introducerar det nya fortbildningsbidraget som ska ge fler chansen till en bredare och djupare lärarkompetens.
Det nya fortbildningsbidraget ersätter de fem olika statsbidrag som finns i dag för fortbildning. Fortbildningsbidraget har en höjd bidragsnivå för de flesta kurserna och innebär en möjlighet för huvudmannen att, i samråd med läraren eller förskolläraren, välja vilket av två format som passar bäst utifrån de lokala behoven.
- Ett lönebaserat bidrag som förutsätter att läraren eller förskolläraren får gå ner i tjänst medan de studerar.
- Ett studiebaserat bidrag som utgår från antal högskolepoäng läraren eller förskolläraren ska läsa. Ersättningen ligger på 1 500 kronor per högskolepoäng för fortbildning i ämnet svenska som andraspråk och 1 000 kronor per högskolepoäng för övriga studier. För det här bidraget är det inte obligatoriskt att läraren eller förskolläraren har gått ner i arbetstid.
Läs mer på regeringen.se
—
Slöjdlärarna svarar: Mer tid till slöjden!
23-03-29
Sveriges lärare “kontaktade” Slöjdlärarna för kommentar till regeringens förslag på ny timplan. 177 timmar tas bort från elevens val och ges till andra ämnen. Många av timmarna kom ursprungligen från slöjdämnet, men ingen tid kom tillbaka. Såhär kommenterade Slöjdlärarna. Dela och diskutera texten gärna med kollegor och politiker ni känner.
—
Debatt: Eleverna blir smartare när de arbetar med händerna
23-02-18
Handens område i hjärnan är inte statiskt utan förändras ständigt beroende på hur aktiv handen är. Aktiva händer expanderar i hjärnan och engagerar allt fler nervcelIer: att aktivera händerna är att aktivera hjärnan, skriver Göran Lundborg, professor i handkirurgi.
Läs hela artikeln i Ämnesläraren.
—
Nyheter: Regeringen: ta bort 177 timmar elevens val och ge till…
23-02-08
Regeringen vill ge en “Bättre anpassad undervisningstid i grundskolan, specialskolan och sameskolan” genom att ta bort 177 timmar elevens val och ge dessa timmar till musik(10), bild(10) HKK(12), No(50), So(95). Idag har Slöjd 330timmar på timplanen. Innan LPO94 och införandet av elevens val hade slöjd 550 timmar(Lgr 69). 220 timmar togs bort från slöjden, varav 177 gavs till elevens val och resten till andra ämnen. Slöjden ger, men får inget tillbaka.
Läs mer på regeringen.se
Länk till Lgr 69 Timplaner på s. 109. Timplan Lgr 22 pr. februari 2023.
—
Nyheter: Regeringen vill satsa 685 Millioner kronor på läromedel.
23-01-19
Kvaliteten och likvärdigheten ska stärkas: Läromedel av hög kvalitet som är framtagna i enlighet med läroplanerna gynnar både undervisningens kvalitet och minskar lärarnas arbetsbörda. Regeringen föreslår därför att 685 miljoner kronor avsätts i budgeten 2023 för att bland annat öka tillgången till läromedel av hög kvalitet. Från och med 2024 beräknas 555 miljoner kronor årligen. Ett gott argument för att netto du ska läromedel i din slöjdundervisning om du inte har det redan.
Läs mer på regeringen.se
—
Bokrecension: Slow fashion, din guide till smart och hållbart mode. Jennie Johansson & Johanna Nilsson, 2016
Egentligen behövs det bara tre meningar för att sammanfatta hela boken och det är texten som boken inleds med: ”Slow fashion är när kvalitet går före kvantitet, när vi prioriterar färre och finare plagg med hållbar produktion och minimal negativ miljöpåverkan. Slow fashion är en inställning till mode där eftertanke och medvetenhet står i fokus.”
Boken sammanfattar på ett lättsamt sätt tung information om modeindustrins påverkan på vår miljö. Författarna vill väcka tankar om varför, hur och vilka saker vi köper och få oss att vara mer aktiva i våra val. Den behandlar främst kläder och skor. Fakta om material och miljömärkningar varvas med personliga anekdoter. Du blir berörd och den väcker till mer medvetenhet. I de sista delen tas även upp hur man kan vårda och rädda sina favorit kläder.
Pernilla Westesson, slöjd- och mattelärare i Malmö
—
Forskning: Skrivande leder till lärande. Skolforskningsinstitutet, 2023
Resultaten pekar mot att skrivuppgiftens utformning har betydelse för vilken typ av lärande som uppnås. Skrivuppgifter som syftar till analys och tolkning samt skrivuppgifter som uppmuntrar till metakognitiv reflektion, leder i något högre grad till att elever lär sig ett ämnesinnehåll än skrivuppgifter som i mindre grad innehåller sådana moment.
– Analyserande och tolkande skrivuppgifter innebär att eleven analyserar och tolkar ett särskilt ämnesinnehåll för att förstå det bättre. Det kan vara att förklara hur och varför en viss process fungerar, till exempel fotosyntesen(eller slöjdprocessen, red.). Skrivuppgifter som uppmuntrar till metakognitiv reflektion innebär till exempel att eleven reflekterar över sin egen lärprocess eller tänker på flera perspektiv kring ett ämnesinnehåll. Läs mer här.
—